Dagens expansiva vindkraftsutbyggnad, eller rättare sagt kolonialisering av Norrland och dess tillståndsprocess, sker med ett regelverk som inte har följt med utvecklingen, då de vindkraftturbiner som nu byggs snart är lika höga som Eiffeltornet och har en rotordiameter på runt 150 meter och en sveparea på cirka 18.000 kvadratmeter per turbin.
Den metod som används för ljudberäkning bygger på mycket mindre vindkraftverk än de som byggs idag och metoden utgår från en temperatur på 15 grader.
Den standard, IEC61400-11, som används för att bestämma vindkraftverkens källstyrka tar inte hänsyn till vindkraftverkens källstyrka vid märkeffekt eller vid kyla. Metoden medger bara ljudmätning vid ideala förhållanden med en temperatur på 15 grader.
Naturvårdsverkets metod för ljudberäkning medräknar inte ljudnivåhöjande effekter av inversionsförstärkning och refraktion som ofta höjer ljudnivån med många decibel då vindkraftverken finns i kallt klimat.
Som många redan har erfarenhet av så är det problem med lågfrekvent ljud från vindkraftparker här i Jämtland och i övriga Sverige. Människor som bor nära vindkraft vittnar om att de aldrig vänjer sig vid det oregelbundna ljudet som de tvingas stå ut med.
Efter samtal med miljöhandläggare på länsstyrelsen har jag fått veta att de inte har några resurser för att kunna kontrollera de ljudberäkningar som verksamhetsutövaren skickar in inför tillstånds- eller ändringsansökningar. Länsstyrelsen får lita på att de är korrekta, och när vindkraftverken är i drift så åligger det verksamhetsutövaren att kontrollera att bullerkravet uppfylls.
Då sker det genom den så kallade egenkontrollen – bolaget anlitar en ljudkonsult för att göra ljudmätningar. Lustigt nog så brukar dessa alltid resultera i att bolagen uppfyller bullervillkoren, då konsulterna är experter på att trixa med sina diagram och ingen vanlig Svensson har en chans att kontrollera det hela.
Då ljudmätningarna görs används filtret dBA som filtrerar bort det lågfrekventa ljudet och endast mäter det ljud som är hörbart för det mänskliga örat. Ändå är det just det lågfrekventa ljudet som är det mest störande. I Tyskland blir människor sjuka på grund av ljud från vindkraft.
Det krävs ett nytt regelverk som är anpassat för dagens megastora vindkraftturbiner som nu börjar ligga på 6 MW och som är näsan lika höga som Eiffeltornet.
Det lågfrekventa ljudet som bildas av dessa vindkraftverk dämpas med cirka 1 dB på 9 kilometer. Det sätter bostadshus i svängning så att de bildar resonanslåda och folk fattar först inte vad det är som händer, men de känner i kroppen att det är något som inte är som det ska.
Anders Nilsson, Östersund